Intermodala och kombinerade transporter i Europa: möjligheter att flytta gods från väg till järnväg

För att minska trängseln på vägarna och utsläppen av växthusgaser måste en större del av godset flyttas från väg till järnväg, inre vattenvägar och short-sea shipping. Intermodala och kombinerade transporter ger den operativa ramen för denna omställning genom att använda standardiserade lastbärare och erbjuda incitament för kombinationer av väg och järnväg. Den här artikeln går igenom nuläget för kombinerade transporter i Europa, de viktigaste politiska drivkrafterna och praktiska frågor för varuägare.

Vad menas med kombinerade och intermodala transporter?

Kombinerade transporter är en form av intermodala transporter där huvuddelen av sträckan går med järnväg, inre vattenvägar eller sjöfart, medan vägtransporter begränsas till upphämtnings- och distributionssträckorna. EU:s direktiv 92/106/EEG om kombinerade transporter uppmuntrar sådana upplägg genom att tillåta åkerier att utföra cabotage utan extra tillstånd och ge undantag från vissa tillträdesbegränsningar till vägnätet. Ett briefing från Europaparlamentet konstaterar att direktivet är föråldrat och att kommissionen i november 2023 lade fram ändringar som ska stärka incitamenten och bredda definitionen.

Intermodala transporter i vidare bemärkelse innebär att minst två trafikslag används med samma lastbärare, till exempel en container eller växelflak. Moderna logistikstrategier kombinerar vägtransporter med järnväg, pråmar eller short-sea-tjänster för att öka effektiviteten och minska klimatavtrycket.

Tillväxt för kombinerade transporter

UIC/UIRR-rapporten för 2024 visar på snabb tillväxt för kombinerade transporter i Europa. Mellan 2010 och 2023 ökade volymerna med 59 % och den intermodala vagnparken med 40 %. År 2023 stod kombinerade transporter för ungefär 50 % av det europeiska järnvägsgodset och 52 % av förbindelserna var gränsöverskridande. Rapporten identifierar cirka 350 gränsöverskridande förbindelser med veckovisa avgångar och uppskattar sektorns intäkter till 6,4 miljarder euro år 2022. Tillväxten väntas fortsätta runt 3 % per år fram till 2040.

Trots framstegen dominerar lastbilstransporterna fortfarande godshanteringen. Enligt Eurostat stod vägtransporter 2023 för 25,3 % av tonkilometrarna i EU, medan järnvägen stod för 5,5 % och inre vattenvägar för 1,6 %. Sjöfarten är fortsatt det största trafikslaget med 67,4 %. Att stimulera modal shift är därför ett centralt mål för EU:s transportpolitik.

Politiska och regulatoriska drivkrafter

• Översyn av direktivet om kombinerade transporter: ändringsförslaget syftar till att bredda definitionen av kombinerade transporter, införa tydligare kriterier för stöd och förbättra uppföljning och rapportering. Det vill också harmonisera incitament som vägavgiftsundantag, undantag från nattliga körrestriktioner och förenklade tullrutiner.
• TEN-T och kapacitetsstyrning: översynen av TEN-T-förordningen stärker urbana noder och multimodala godsterminaler. Regler för kapacitetsstyrning diskuteras för att prioritera godståg på centrala korridorer.
• eFTI och digitalisering: införandet av eFTI-förordningen och interoperabla bokningsplattformar förenklar multimodala flöden och minskar administrativa flaskhalsar mellan trafikslag.
• Gröna incitament: koldioxidprissättning, CO2-baserade vägavgifter och miljözoner ökar järnvägens och inlandssjöfartens relativa attraktivitet jämfört med enbart vägtransporter.

Praktiska råd till varuägare

1. Utvärdera relationer: intermodala upplägg fungerar bäst på sträckor över cirka 300 km, där järnvägen har kostnads- och utsläppsfördelar. Identifiera korridorer med täta avgångar och stabil kvalitet.
2. Förstå lastbärare: använd standardiserade containrar eller växelflak som kan hanteras med kranar i terminaler och säkerställ att lasten är korrekt säkrad för flera omlastningar.
3. Planera terminaloperationer: beakta omlastningstider och potentiella förseningar på grund av trängsel. Elektroniska bokningar och bokade tidsfönster minskar väntetider.
4. Samarbeta med specialiserade partners: arbeta med järnvägsoperatörer, speditörer och logistiknoder som är specialiserade på kombitransporter. Digitala plattformar kan ge end-to-end-synlighet mellan flera trafikslag.
5. Koppla till hållbarhetsmål: kommunicera de CO2-besparingar intermodala lösningar ger till dina kunder. Allt fler företag följer upp scope 3-utsläpp och söker leverantörer som använder trafikslag med lägre utsläpp.

Slutsats

Intermodala och kombinerade transporter växer snabbt men står fortfarande för en mindre andel av volymerna jämfört med renodlade vägtransporter. Genom att använda reviderad EU-lagstiftning, bättre järnvägskapacitet och digitala plattformar kan varuägare bredda sin modal mix, sänka kostnaderna och bidra till minskade utsläpp. Speditörer som Logifie kan hjälpa till att utforma multimodala lösningar anpassade till specifika flöden och relatioer.

Källor