Reverse logistics och cirkulär ekonomi i Europa: göra returer till resurser

Snabb tillväxt inom e-handel och skärpta miljöregler har gjort att reverse logistics hamnar i fokus för både avsändare och transportörer. Reverse logistics handlar om att samla in returvaror och använda förpackningar, sortera dem och integrera dem i nya flöden i stället för att de blir avfall. För att bidra till EU:s klimat- och hållbarhetsmål behöver logistikaktörer bygga in returflöden i sina cirkulära strategier. Den här artikeln går igenom regelverket och ger praktiska råd till logistikchefer.

Varför reverse logistics är viktigt

Returflöden och produkter vid slutet av sin livscykel ses inte längre bara som en kostnad. De betraktas i ökande grad som resurser som kan repareras, uppgraderas eller materialåtervinnas. Europeiska miljöbyrån beskriver hur EU rör sig bort från en linjär modell, där produkter kasseras efter en användning, mot en cirkulär ekonomi med fokus på återanvändning, reparation och återvinning. Genom att hålla material i kretsloppet längre och omvandla dem till nya produkter minskar både avfallsmängder och miljöpåverkan.

Utvecklingen går ändå långsamt. År 2022 stod återvunnet material bara för ungefär 11,5 % av den totala materialanvändningen i EU, och att fördubbla denna andel till 2030 blir en utmaning. Samtidigt har andelen avfall som deponeras minskat från 23 % till 16 % mellan 2010 och 2020, vilket visar att mer material fångas upp. Reverse logistics kan hjälpa till att stänga cirkeln genom att fånga in produkter och förpackningar för återanvändning och materialåtervinning i stället för deponi.

EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR)

Den nya EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR), som trädde i kraft den 11 februari 2025, sätter upp ambitiösa mål för återvinning och återanvändning. Målet är att alla förpackningar på EU-marknaden ska vara återvinningsbara senast 2030, att andelen återvunnen plast ökar och att användningen av jungfruliga råvaror minskar. Förordningen begränsar också engångsförpackningar och kräver att take-away-verksamheter låter kunder ta med egna återanvändbara behållare utan extra kostnad. Förpackningar står för ungefär 40 % av EU:s plastanvändning och hälften av skräpet i haven, och 2022 genererade varje invånare i genomsnitt 186,5 kilo förpackningsavfall.

För logistikchefer innebär PPWR ett större ansvar för att ordna returflöden för förpackningar och se till att de behandlas i anläggningar som uppfyller kraven. System för återanvändbara transportlådor och förpackningsdesign som underlättar sortering och återvinning blir viktiga byggstenar i logistik- och inköpsstrategin.

Att designa nätverk för reverse logistics

När företag bygger upp effektiva system för reverse logistics kan de bland annat fokusera på följande åtgärder:

1. Analysera returflöden: identifiera produktkategorier med höga returgrader, som elektronik eller textil, och bedöm möjligheten att reparera, uppgradera eller materialåtervinna dem.
2. Använda utlämningsställen och paketboxar: samla in returer via ombud, paketboxar eller butiker för att sänka insamlingskostnaderna och göra det enklare för kunderna att returnera varor.
3. Integrera framåt- och returtransporter: kombinera leveranser och upphämtningar på samma rutt när det är möjligt för att minska tomkörning. Avancerad ruttoptimering hjälper till att samordna de två flödena.
4. Samarbeta med reparations- och återvinningspartner: ingå avtal med certifierade aktörer som kan bedöma, reparera, renovera och återvinna returvaror, baserat på strukturerade data om returernas skick.
5. Införa återanvändbara förpackningar: investera i robusta transportförpackningar, till exempel hopfällbara lådor, som kan returneras, rengöras och användas om igen. Det minskar avfall och ger bättre skydd för godset.

Cirkulära strategier i logistiken

Reverse logistics bör ingå i en bredare strategi för cirkulär ekonomi inom logistiken, med bland annat följande komponenter:

• Design för demontering: utforma produkter och förpackningar så att de enkelt kan tas isär och separeras i rena materialflöden för reparation eller återvinning.
• Delade resurser: dela lagerutrymmen, stadsnära hubbar och transportkapacitet med andra aktörer för att höja fyllnadsgrad och minska outnyttjade resurser.
• Data och spårbarhet: använda spårningssystem, till exempel streckkoder av nästa generation, RFID eller digitala plattformar, för att följa återanvändbara förpackningar och andra lastbärare genom flera cykler.
• Engagera konsumenter: uppmuntra kunder att returnera produkter genom pant- och bonussystem eller återköpsprogram och kommunicera tydligt vilka klimatvinster detta ger.
• Uppföljning och regelefterlevnad: följa upp nyckeltal som andel returvaror som återanvänds eller materialåtervinns, för att uppfylla rapporteringskrav och hitta förbättringsområden.

Slutsats

Reverse logistics är en hörnsten i den cirkulära ekonomin. Genom att ta PPWR på allvar och anpassa sina processer till EU:s mål kan europeiska transportörer och varuägare omvandla returflöden från en ren kostnad till en källa till värde. Att integrera returtransporter i befintliga nätverk, investera i återanvändbara förpackningssystem och samarbeta längs hela värdekedjan hjälper organisationer att nå sina hållbarhetsmål och möta växande förväntningar från både kunder och myndigheter.

Källor